Hälsa handlar om balans—ett finstämt samspel mellan kroppen, vår omgivning, livsstil och val. Men det finns en del av vår biologi som fascinerar mig mest i den här intrikata dansen: tarmmikrobiomet. Detta mångfacetterade ekosystem av bakterier, svampar och andra mikrober i mag‑tarmkanalen har blivit mitt livsverk och ett av de mest spännande fälten inom hälsovetenskap i dag. Min akademiska och vetenskapliga resa har inneburit år av att utforska tarmmikrobiomens påverkan på hälsan. Som Associate Professor vid Division of Gastroenterology på Cedars-Sinai Medical Center och chef för Cedars-Sinai Microbiome Research Institute har jag haft privilegiet att leda forskning som fördjupar vår förståelse av hur vår mikrobiella värld formar oss. Jag är också Associate Professor-in-Residence vid David Geffen School of Medicine vid UCLA.

Min akademiska bakgrund omfattar en Bachelor of Science i biologi från University of Illinois at Urbana-Champaign, följt av en Master of Science i nutritionsvetenskap och en Ph.D. i molekylär metabolism och nutrition från The University of Chicago. Jag fördjupade min expertis genom en postdoktoral tjänst vid Joslin Diabetes Center/Harvard Medical School. Genom hela min karriär har min passion varit att göra avancerad forskning om tarmmikrobiomet begriplig och användbar, med fokus på sambandet mellan kost och hälsa och hur vi kan använda den kunskapen för att förbättra vårt välbefinnande.

Tarmmikrobiomet: ett intrikat ekosystem för hälsa

Det fascinerar mig fortfarande hur sammanlänkade kroppens system är, och ingenstans blir det tydligare än i tarmmikrobiomet. Människans tarm rymmer biljoner mikrobiella celler—främst bakterier—tillsammans med arkéer, virus och svampar. Tillsammans bildar de ett så dynamiskt och kraftfullt samhälle att det ofta betraktas som ett eget organ. Tarmmikrobiomet hjälper inte bara till att bryta ner maten, utan syntetiserar också viktiga näringsämnen, reglerar immunfunktionen och kommunicerar med hjärnan via det som kallas tarm‑hjärnaxeln.

Tidigt i min karriär fascinerades jag av samspelet mellan kost och tarmmikrobiota—särskilt hur olika kostkomponenter kan förändra mikrobiella populationer och påverka inflammation och immunsvar. I mitt laboratorium har vi studerat hur kostfetter, särskilt mättade fetter och transfetter, kan driva tillväxten av vissa proinflammatoriska bakterier som kan öka risken för tillstånd som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Genom dessa studier förstod vi att det inte bara handlar om vad vi äter, utan hur maten interagerar med vårt mikrobiom. Den insikten påverkar både kliniska arbetssätt och vardagen i grunden. För mig innebär det att aktivt välja mat som gynnar ett balanserat och motståndskraftigt mikrobiom—en filosofi jag förespråkar i mitt arbete och lever efter privat.

Kostens roll: fetter, fibrer och fermentering

I vårt labb är ett av de områden jag brinner mest för relationen mellan kostfetter och tarmhälsa. Vi har observerat hur kost rik på specifika fettsorter kan förändra tarmens mikrobiella landskap och antingen främja hälsa eller sjukdom. Till exempel visar vår forskning att vissa mättade fetter och transfetter kan öka förekomsten av galltoleranta bakterier som Bilophila wadsworthia, vilket kopplas till ökad tarmpermeabilitet och inflammation. Samtidigt tenderar växtbaserade fetter från källor som avokado och nötter att gynna en mer balanserad mikrobiota och visar skyddande effekter mot inflammation.

Fibrer är en annan avgörande komponent för tarmhälsan och fungerar som prebiotika som selektivt ger näring åt gynnsamma bakterier som Bifidobacterium och Akkermansia muciniphila. När dessa fibrer fermenteras av tarmbakterier bildas kortkedjiga fettsyror (SCFAs) som smörsyra (butyrat), ättiksyra (acetat) och propionsyra (propionat), vilka hjälper till att reglera immunfunktionen och skydda mot inflammation. I min egen kost prioriterar jag fiberrika, växtbaserade livsmedel, med vetskapen att de i praktiken är ”bränsle” för mitt mikrobiom och främjar en mångsidig och robust bakterieflora som stödjer övergripande hälsa.

Fermenterade livsmedel, som tillför levande mikrober och direkt ökar tarmens mikrobiella mångfald, är också en favorit hos mig. Mat som kefir, surkål och miso tillför gynnsamma bakterier och, i kombination med prebiotiska fibrer, skapar ett livskraftigt och motståndskraftigt ekosystem i tarmen. Även om inte allas mikrobiom svarar likadant på samma livsmedel kan en kost rik på dessa komponenter hjälpa de flesta att utveckla ett mer robust mikrobiom.

Personlig nutrition: ingen lösning passar alla

Begreppet personlig nutrition har utvecklats från en lovande idé till ett praktiskt arbetssätt inom klinisk nutrition—med mikrobiomet i centrum. Varje persons tarmmikrobiom är lika unikt som ett fingeravtryck och påverkas av genetik, livsstil, kost och till och med tidiga livsexponeringar. Denna individuella variation är avgörande; det som gynnar en person kan vara verkningslöst—eller till och med ha negativa effekter—för en annan. Med detta i åtanke undersöker vårt labb hur specifika mikrobiella signaturer kan förutsäga svar på olika kostinterventioner.

Till exempel tenderar individer med högre basnivåer av Prevotella-bakterier att svara väl på fiberrika dieter och uppvisa förbättrade blodglukos- och lipidprofiler. Andra, med högre nivåer av Bacteroides, kan svara bättre på kosthållningar med mindre mängd enkla kolhydrater. Sådana insikter är fascinerande eftersom de låter oss se på mat inte bara som kalorier eller näringsämnen, utan som verktyg som interagerar med en persons unika mikrobiella landskap. Den kunskapen har förändrat hur jag själv tänker kring mat och inspirerar mig att fortsätta forska om hur kosten kan skräddarsys för maximal hälsonytta.

Tarm‑hjärnaxeln: förstå kopplingen mellan hjärna och mikrobiom

En av de mest spännande delarna av mikrobiomforskningen i dag är tarm‑hjärnaxeln—ett dubbelriktat kommunikationssystem där tarmen och hjärnan utbyter signaler. Denna axel spelar en viktig roll i regleringen av humör, stressrespons och kognitiv funktion. Vissa tarmbakterier producerar neurotransmittorer som serotonin och gamma-aminosmörsyra (GABA), som direkt påverkar humör och psykiskt välbefinnande. Dysbios, det vill säga obalans i tarmfloran, har kopplats till psykisk ohälsa som depression och ångest, vilket understryker tarmens inflytande på hjärnans hälsa.

Under min egen hälsoresa har jag blivit mer medveten om hur mitt mikrobiom kan påverka mitt mentala tillstånd, särskilt under stressiga perioder. Att inkludera livsmedel rika på omega‑3‑fettsyror, fermenterade livsmedel och gröna bladgrönsaker har blivit mitt sätt att stötta mikrobiomet och därigenom mitt mentala välbefinnande. Att dessa val kan stärka den mentala motståndskraften gör mig bara ännu mer övertygad, och jag delar gärna dessa insikter med andra som kan ha nytta av dem.

Från forskning till vardag med IM8

Genom samarbetet med IM8 har jag kunnat föra ut vetenskapen från laboratoriet till människors vardag. Som medlem i Scientific Advisory Board arbetar jag med teamet för att utveckla produkter som vilar på robust forskning och är utformade för att stötta mikrobiomet och den övergripande hälsan. Våra formuleringar, som IM8 Daily Ultimate Essentials, innehåller komponenter som stödjer tarmhälsan genom en kombination av prebiotika, probiotika och näringstäta ingredienser.

Att förstå mikrobiomvetenskap i akademisk mening är en sak; att utforma produkter som verkligen gör skillnad i människors liv är en annan. Vårt mål med IM8 är att erbjuda konsumenter lättillgängliga, vetenskapligt underbyggda alternativ som främjar mikrobiell mångfald och motståndskraft. Jag är stolt över hur vi har integrerat probiotika och prebiotika på ett enkelt men effektivt sätt som gör det möjligt för människor att ta hand om sin tarmhälsa med ingredienser av hög kvalitet.

Samarbetet med IM8 är en meningsfull förlängning av min mission: att göra mikrobiomvetenskapen relevant och praktiskt användbar för alla. Fältet utvecklas snabbt, och det är inspirerande att veta att IM8 är fast besluten att ligga i framkant och erbjuda våra kunder produkter som på riktigt stödjer deras hälsoresa.

Framtiden för mikrobiomvetenskap och välmående

Framåt ser jag med stor tillförsikt på mikrobiomvetenskapens potential att förändra vården. Min förhoppning är att vi, i takt med att kunskapen fördjupas, kan skräddarsy kost och behandling utifrån individens mikrobiomprofil. Föreställ dig en framtid där din läkare kan ordinera en specifik kostplan eller probiotisk formulering baserat på din unika mikrobiella signatur. Ett sådant personligt angreppssätt skulle göra vården mer proaktiv och förebyggande och minska behovet av reaktiva behandlingar.

I vårt labb studerar vi kopplingarna mellan mikrobiota och komplexa sjukdomar som Crohns sjukdom och fetma, och hur kostinterventioner kan påverka sjukdomsförloppet. Vi har till exempel upptäckt att vissa bakterier vid Crohns sjukdom kan flytta till mesenterialfettet och bidra till inflammation. Dessa fynd öppnar dörrar för nya terapeutiska strategier och understryker hur nära sammankopplade kost, mikrobiota och inflammation är.

Resan mot att förstå mikrobiomet pågår, liksom mitt engagemang för välmående—både för mig själv och för samhället i stort. Varje dag finjusterar jag min egen kost och mina vanor i takt med den växande kunskapen, och jag uppmuntrar andra att se hälsa som en resa, inte en destination. Mikrobiomet är komplext, men när vi vårdar det öppnar vi dörren till större motståndskraft, bättre hälsa och längre livslängd.

Professor Suzanne Devkota är medlem av IM8 Scientific Advisory Board och är Associate Professor samt chef för mikrobiomforskningen vid Cedars-Sinai Medical Center. Hennes forskning undersöker interaktionerna mellan kost, tarmmikrobiota samt inflammatoriska och metabola sjukdomar. Hon brinner för att översätta mikrobiomvetenskap till konkreta strategier för välmående.